söndag 14 november 2010

Det räcker att vara den du är

En ny mobil, fräcka kläder, ny bil, stor villa (renoverad med hjälp av polsk arbetskraft som byter fönster, tak och panel i utbyte mot att de får ta med sig det gamla hem som en del av betalningen), nytt jobb och vad du än kan komma på är ett par exempel på vad människan gör för att framstå som någon annan än vad de egentligen är. Eller? Vad är drivkraften bakom detta renoverande, detta uppgraderande och denna byteshysteri. Nokia 3310 var en trogen följeslagare i många år innan jag bara var tvungen att byta. Den fungerade fortfarande men skamstämpeln blev till sist så stark att det inte gick att stå emot. Vad säger det om mig? Ofta stöter jag på folk som säger att det materiella inte spelar någon roll för att i nästa ögonblick säga att jag måste göra något åt min förfallna altan. Prylar bryr de sig inte om men då har de redan skaffat allt som går att skaffa och har gått in i uppgraderingsfasen vilket tydligen inte är samma sak som prylhysteri. Vem är dessa människor egentligen? Ibland verkar det som om de gjort allt detta för att ha några samtalsämnen runt bordet. Ja du vet, hantverkaren kostade si och så, vi var ute på nätet och kollade priser, kvalité går ju inte att få för en hur billig peng somo helst. Finns det någon som är nöjd med det de har och inte känner något behov av att hela tiden byta upp sig? Är det jag som bara försvarar mig för att jag inte har råd att hoppa på det tåget? Jag hävdar att det finns andra värden i livet men om jag bara hade kunnat bli medlem i klubben så skulle jag genast ansökt om medlemsskap? Det räcker gott att vara den man är så länge man har funderat på vem det då är? Kanske ligger det i människans natur att hela tiden vilja något annat och känslan av att bli lämnad på perrongen medan tåget går är för svår att bära för de allra flesta. Jag tror jag står kvar och ser er andra försvinna bort med andan i halsen och pengarna rinnande mellan fingrarna. Liggande med huvudet mot ett träd känner jag att lugnet återvänder, jag har vad jag behöver och tar nu en tupplur med gott samvete.

1 kommentar:

  1. Roligt att läsa att någon har samma tankar och våndor som jag själv! Och det där att man tror att man kan stå emot själv, när man ändå genomskådat hur alla som vill sälja saker prackar på oss en massa behov vi egentligen inte har. Det borde ju inte vara så svårt egentligen!

    SvaraRadera